Sökresultat för

Viktiga steg mot säkrare byggarbetsplatser

VIKTIGA STEG MOT SÄKRARE BYGGARBETSPLATSER

Trots en allmän, nedåtgående trend för arbetsplatsolyckor under det senaste årtiondet, så visar statistiken att byggbranschen fortfarande är en av de farligaste branscherna att arbeta i. I Storbritannien t.ex. så står byggbranschen för ca 5 procent av den totala arbetskraften men svarar för ca 31 procent av alla arbetsplatsolyckor och 10 procent av alla rapporterade större personskador årligen (enligt hälso- och säkerhetsansvariga). Varför är då byggbranschen fortfarande så farlig och vad mer kan göras för att garantera säkerheten i byggbranschen?

COMBISAFEs säkerhetschef Jasbir Sangar undersöker vilka utmaningar som byggföretag ställs inför och visar hur ett systematiskt tillvägagångssätt för riskidentifiering kan medföra väsentliga förbättringar av säkerheten på byggarbetsplatsen.

Ansvaret för säkerheten på byggarbetsplatser omfattar många olika typer av utmaningar. Uppgiften är svår nog för stora byggföretag som har särskild säkerhetspersonal och -infrastruktur, men för små företag ? vilka för närvarande representerar mer än 70 % av EU:s byggarbetskraft (1) ? ser situationen annorlunda ut. I den här typen av verksamheter lägger ägare och chefer ofta säkerhetsrollen på personal med andra ansvarsområden, vilket innebär att det kan vara ännu svårare att hålla sig uppdaterad om de senaste innovationerna, informationen och utbildningen på säkerhetsområdet.

Varför är byggbranschen så farlig? Är det bara den stora förekomsten av småföretag eller är det kombinationen av den tillfälliga arbetsplatsmiljön, arbetets natur, det fortsatt dåligaerkännandet av riskerna osv.? Det finns inget enkelt svar men ett sätt att ständigt förbättra säkerheten är att ha ett systematiskt tillvägagångssätt för att hantera de vanligaste riskerna. Genom att titta på riskerna med nya ögon och ta itu med dem en efter en kan företag av alla storlekar bidra till att minska personskade- och olycksnivåerna på arbetsplatserna.

Risk 1: Halkningar, snubblingar och fall

I Storbritannien går mer än två miljoner byggarbetsdagar förlorade årligen och halkningar, snubblingar och fall från höjd står för 58 % av de större personskador som rapporteras(2). Byggarbetsplatser är ofta skrovliga, ojämna, leriga och riskfyllda. Lämpliga skyddsskor och fallskyddsutrustning är extremt viktigt för att minska risken för denna typ av personskador.

Skyddsskor ska ha extra halksäkra sulor och ett självrensande mönster samt vara flexibla och hållbara.

En enkel metod för att kontrollera skyddsskors halksäkerhet är att kontrollera testvärdenas friktionskoefficient. Ju högre koefficient, desto bättre halkskydd, och idealet är högre än minimikraven i EN ISO 20345/6/7. Skor som klarar EN:s halkskyddstest är märkta med en särskild kod, SRA (testade på keramikplattor med utspädd tvållösning), SRB (testade på slätt stål med glycerol) eller SRC (testade under båda förhållandena).

Skornas överdel ska vara tillverkad i ett vattenresistent material som andas, de ska ha en skyddande tåhätta, mellansula i stål och ett bra stöd för ankeln. Ett flertal fysiska risker förekommer på arbetsplatsen som högar med tegelstenar och spik som kan tränga igenom underifrån. Komfort är av största betydelse för att skorna ska vara bekväma att använda, men också för att förhindra att användarna blir trötta i fötterna, vilket ökar risken för att halka och snubbla.

Arbete på höjd innebär att man är exponerad för några av de största riskerna i byggbranschen. Det finns ett par faktorer att tänka på då man fattar beslut om personlig fallskyddsutrustning. Den första är att så ofta det är möjligt undvika att arbeta på höjd. Många olyckor inträffar på relativt låg nivå då man inte trott att risken för fall varit särskilt stor. Den andra är att förebygga fall genom att använda kollektivt fallskydd för att skydda en grupp människor och på det här området är Combisafe världsledande. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är den uppfångande säkerheten för att lindra effekterna av eventuella fall och då använder man personlig fallskyddsutrustning som en sista åtgärd när de två första faktorerna inte kan tillämpas. Målet med personlig fallskyddsutrustning är att minska risken för att falla (fallhindrande system) och sedan minska effekterna av ett fall (falluppfångande skydd).

Det är mycket viktigt att välja rätt typ av fallskyddsutrustning. Välj en personlig fallskyddsutrustning som har utformats och tillverkats av ett företag som förstår de risker som arbete på höjd innebär. Tänk också på att ett personligt fallskyddsutrustningssystem består av tre olika delar ? förankringspunkt (permanent eller tillfällig), kroppssele (fallskyddssele, stödbälte) och kopplingslina (fallstoppslina, repbromsar) plus en räddningsplan och utbildning för alla som behöver använda systemet.

Vid köp av fallskyddsutrustning är det viktigt att ta hänsyn till användare, miljö och specifik tillämpning. Livslängden för fallskyddsutrustning kan variera mycket beroende på faktorer som frekvens och användningsförhållanden, vilket gör det nödvändigt att utföra en inspektion av utrustningen varje gång den ska användas.

Risk 2: Ögon-, ansikts- och huvudskador

Personskador av typen ?slag? omfattar alla områden på kroppen men ur skadesynpunkt sker de allvarligaste mot ögon, ansikte och huvud.

Då risk för ögonskada föreligger är det viktigt att tillhandahålla ögonskydd som överensstämmer med EN166 och andra ögonskyddsstandarder som omfattar skyddsglasögon med olika täckningsgrad och visir. Skyddsglasögon med högre täckningsgrad ger ökat skydd och bättre periferiseende.

Komfort är av avgörande betydelse för att arbetarna ska ta på sig den personliga skyddsutrustningen så det är alltid värt besväret att titta efter extra komfortfunktioner som inställbara nackband, justerbar näsbrygga och ställbara gångjärn vid tinningarna, vilket medför att användaren kan anpassa passformen och linsens vinkel. Linser som inte immar igen hjälper till att bevara sikten vid ansträngande arbete och vid arbete i värme och fukt.

För högriskarbeten (som stålskärning och betongsågning) med ökad risk i form av flygande partiklar eller heta vätskedroppar behövs det skydd i form av heltäckande visir. Tungt mekaniskt arbete kräver polykarbonatvisir, kontakt med kemikalier kräver acetatvisir, elarbeten kräver polykarbonatvisir och svetsarbete kräver polykarbonatvisir med en lins med IR-nivå (IR/UV) 3.0 eller 5.0.

När det gäller att skydda huvudet är hjälmens prestanda av högsta prioritet. Den måste uppfylla kraven i standarden EN 397: 2012 för industrihjälmar och följa reglerna för slag- och penetreringstester.

Återigen är det viktigt att hjälmen verkligen används så en bra och bekväm passform är av yttersta vikt. En högkvalitativ uppbyggnad (stödram) inuti hjälmen är därför viktigt. Ju fler uppbyggnadspunkter i hjälmen desto större komfort och i desto högre utsträckning fördelas effekterna av ett slag i hela hjälmen.

Risk 3: Inhalering av farliga substanser

Det är inte bara fysiska personskador som är ett problem i byggbranschen. Uppskattningsvis 31 000 nya fall av arbetsrelaterad ohälsa tros uppstå varje år(3) till följd av tidigare exponering av farliga substanser(4) inklusive 3 700 fall av arbetsrelaterad cancer.

Asbest och stendamm är fortfarande de största inandningsrelaterade farorna och orsakerna till dålig hälsa inom byggbranschen. Ämnena inhaleras ofta i form av damm vid rivnings- och renoveringsaktiviteter och här är andningsskydd av största vikt vid borrning, målning och skärning i betong eller vid arbete med sand och betong.

Ett sätt att minska inhaleringsriskerna kan vara att byta arbetsmetod, att till exempel tillsätta vatten vid betongskärning för att minska dammbildningen. Lämplig personlig skyddsutrustning då damm är ett säkerhetsproblem är engångsmask, återanvändningsbar mask, halv- eller heltäckande andningsmask eller ventilerad huv för att förhindra damminhalation.

Risk 4: Handskador

På byggarbetsplatser utsätts händerna inte bara för fysiska risker utan måste också klara tuffa miljöförhållanden. Handskar av fel storlek, som är obekväma eller olämpliga för uppgiften drar användaren snart av sig så komfort och rörlighet är viktigt.

För allmänna arbetsuppgifter kan handskar med klassificeringen EN388 användas, vilket är en standard som anger olika prestandanivåer för nötningsmotstånd, skärbeständighet, rivhållfasthet och punkteringsmotstånd. Ju högre siffra, desto bättre skydd. Intervallet sträcker sig från 0 till 5 och illustreras med hjälp av ett piktogram i form av en hammare med siffror under.

Kemikalier utgör ett stort hot även mot händer. Det vanligaste problemet på byggarbetsplatser är betong som kan göra oskyddad hud röd, irriterad eller bränd. Vid val av handskar för skydd mot kemikalierisker bör du tala med en expert som kan ge dig råd om vilka handskmaterial som skyddar särskilt bra mot cement och andra kemikalier.

Om händerna kan bli blöta ska handskarna ha en lämplig beläggning, till exempel av nitrilgummi, som skyddar händerna och gör handskarna hållbarare och flexiblare och ger ett gott grepp under våta och oljiga förhållanden.

Risk 5: Hörselskador

På alla byggarbetsplatser förekommer bullerrisker. Effektivt hörselskydd får ner bullret till en säker nivå utan att helt stänga det ute, vilket kan öka risken genom att isolera arbetarna från ljud som de behöver höra och därmed öka sannolikheten för att arbetarna tar av sig den personliga skyddsutrustningen.

Korrekt tillämpat hörselskydd får ner bullernivåer till tillåtna gränser och medför att användarna kan höra de ljud som de behöver höra. Ofullständigt eller felaktigt införande av hörselproppar kan minska skyddet till nästan noll så det är mycket viktigt att öva på att använda skyddet samt övervaka användningen.

Byggbranschen är en riskfylld bransch men genom att ta itu med viktiga problem och välja rätt personlig skyddsutrustning kan man minska riskerna för personskador och ohälsa.